Visste du att ditt hus kan innehålla ett byggmaterial som långsamt släpper ifrån sig radon? Blåbetong, även kallad blå lättbetong, är ett byggmaterial som användes flitigt i Sverige mellan 1929 och 1975, i både småhus och flerfamiljshus. Problemet? Materialet innehåller radium, som i sin tur avger radon när det sönderfaller.
Radon är en osynlig och luktfri radioaktiv gas som vid långvarig exponering ökar risken för lungcancer. I Sverige beräknas radon i inomhusluft orsaka omkring 500 lungcancerfall varje år. Blåbetong är en vanlig källa till radon i våra hem, och det är just därför det är så viktigt att känna till om materialet finns i din bostad.
Hur ser blåbetong ut – och var finns den?
Blå lättbetong har en porös, svampaktig struktur och kan ha en blågrå ton. Men färgen varierar, så det är svårt att identifiera materialet med ögat. Vanliga varumärken var Durox och Ytong. Blåbetong finns ofta i väggar, bjälklag och andra bärande konstruktioner i hus byggda mellan 1930 och 1980, särskilt i områden som Stockholm, Göteborg, Västerås och Jönköping.
Så upptäcker du radon från blåbetong
Det enda sättet att ta reda på om blåbetong orsakar förhöjda radonhalter i ditt hem är att genomföra en radonmätning. Den mest tillförlitliga metoden är en långtidsmätning under eldningssäsongen (1 oktober till 30 april) i minst 60 dagar. Om halterna är höga, bör man gå vidare med en gammamätning som kan bekräfta om blåbetong är källan till strålningen.
Vad kan man göra?
Om blåbetong identifieras som problemet finns flera åtgärder:
- Förbättra ventilationen i huset.
- Använda särskild radontapet som minskar utsläppen.
- I vissa fall kan man behöva ta bort materialet helt.
Men ofta räcker det med att förbättra luftväxlingen för att radonhalterna ska sjunka till acceptabla nivåer.
Har du ett hus byggt före 1980? Då är det klokt att kontrollera om blåbetong finns i konstruktionen. En enkel radonmätning kan avslöja om du har en osynlig risk i ditt hem och ge dig möjlighet att agera i tid!